Vill bara ge en person lite uppmärksamhet. Hon är inte en person som sitter och försöker få en på bra humör när man är nere, utan hon är "gråter" med en. Hon skrattar när man är glad. Förstår mina stunder då jag bara vill strypa alla på planeten. Håller det hemliga hemligt. Kommer med choklad när man har fått ett brustet hjärta. 

En helt otrolig människa i mina ögon. Finns nog ingen som kan laga mig så bra som hon gör. 

GAAH, vad jag älskar na! 

Puss och kram! Nyp i stjärten!

Dagen går upp och ner. Glad i fem minuter och nästa är jag irriterad, stressad, trött. 

Har i alla fall fått lite koll på mina pengar och vart glatt överraskad när det stod en stor summa kvar på miniräknaren! Så nu när räkningarna är betald, skulderna är borta, det behövliga är inköpt ska jag unna mig en festklänning och ett par klackar! 

Har även köpt biljett till Big Brother på Gladan, så nu blir det till att ta Marias oskuld på krogen den 8:de. Och helgen innan de är det 250dagars! Det märks lite att man tar studenten snart!

Nog med "dagboks-inlägg" för idag (och några veckor framöver, tack). 

Är det något jag hatar är det människors sätt att tänka.

När man har något vill man ha något annat och när man väl har fått det duger det första bättre ändå. Man går mot det som kommer göra ont. Uppmärksamhet födds genom att få människor att tycka synd om en. Man trycker ner andra för att man själv inte mår bra. Är det tisdag vill du hellre ha måndag. Har du chips vill du ha godis. Har du kärlek söker du bekräftelse hos andra. Man pratar för mycket om sig själv och sedan ångrar man det. Du berättar för andra hur du är, i försök till att övertyga dig själv hur du egentligen vill vara.

Åh, förbannad människa som är helt förvirrad, försöker få fram sina tankar i en text. Funkar fan inte.

Grunden tog ca 2 timmar att göra... 

Och allt som allt tog det ca 6 timmar. Men det är lite små redigeringar kvar, men nu är det helg serru!

Tror jag har tittat mitt nya intresse. Man kanske ska börja med detta på heltid? ;) 

Den vill jag ha! 

   Från; http://www.dunken.se/

Med brustet hjärta och panik i kroppen satt hon bara där. Ljög för sig själv om hur bra världen skulle bli utan honom. Förnekade hennes kärlek och matade sin hat. Lämnad och trasig, men ändå för stolt för att visa sitt nederlag. Vilken sekund som helst skulle hennes gömda tårar börja rinna ner för hennes kind, och de tänkte inte sluta förrän hon slukats av utmattning och andnöd. När paniken tagit över var hon ensammare än någonsin. Inga ord fick vidröra några läppar. Tystnaden var allt som fick nudda hennes kropp. 

Jag såg på henne och insåg att hennes smärta var den samma som min. 

Och ja, jag vet. Emo emo emo. Men vafan! Ni gillar de!