Nu är jag nästan fullt lycklig, undra hur länge det håller i sig den här gången

It hurts like hell when you tell me that you love me, but it hurts even more when you tell me that you hate it. 

Funderar verkligen på hur jag ska glömma dig. Släppa taget om alla kärnslor som inte har fått sin drog på evigheter. Egentligen borde jag inte ens skriva om dig, det gör verkligen inte saken lättare att glömma, men det känns lite bättre för stunden i alla fall. Egentligen vill jag visa mig stark inför dig, att du inte ens ska få veta att mina tankar faktiskt går åt ditt håll ibland. Men om sanningen ska fram, så gör dem de, allt för ofta faktiskt. Och jag är till och med rädd för att säga ditt namn, för tänk om du skulle känna det. 

Har nog aldrig blivit så glad i hjärtat av en musikvideo förut! Otroligt bra video och en bra låt! Den måste ni se. Visst, det kanske är för att jag älskar hundar men vafan, titta även om du inte gillar dem! 

Silly love. god, what I miss it. 

Jag måste också få vara som alla andra i tonåren... 

my happiness is my sweet little revenge.

Något hårt skaver mot nyckelbenen. Kanske är det märken från dina läppar som en gång berörde så ömt, kanske är det hatet du planterade i min kropp eller så är det bara minnen som åldras. 

Den kärlek som vi skapade och hanterade med omsorg har bytts ut av svidande saknad och gapande sår. Då var det levande hud och längtan efter beröring som höll den vid liv. Nu försvinner bara det lyckliga leendena i ett enda stort hav av inget. 

Tankebanorna söker efter nya trygga nyckelben att luta sig mot medan den dunkande knölen skriker efter något som aldrig kommer tillbaka. Kanske växte egot för mycket och känslorna skapade sina egna vägar, men de var fortfarande samma nyckelben.